Det sägs ju att det krävs en hel by för att uppfostra ett barn. Det tror jag på, på riktigt. På det sättet får barnet höra från flera vuxna än de som han/hon lever med o övriga närstående vad som gills o vad som verkligen inte går för sig. Men så verkar det nu som om jag sku vara den enda (eller i varje fall en av få) som tycker på det här sättet.
Jag var med pojken till det roliga(?) IKEA igår o där får man verkligen se det ena o det andra... Pojken lekte snällt med sakerna på Barnens IKEA o plötsligt kommer det en lite äldre kille o roffar åt sig allt! Mitt trassel blir med munnen uppe helt paff o kan inte göra nåt, så jag går fram o säger åt den äldre killen att du vet väl om att man inte får ta från handen, o du har ju andra saker du kan leka med än just bilen, o vänta på din tur. Var på killens föräldrar dyker upp o säger högt (på det andra inhemska) Du får leka precis med vilken leksak du vill, o lyssna inte på henne! Nu var det min tur att leka fågelholk...
Nån halv timme senare var det vår tur att stå i fokus. Min lilla arga 4-åring bestämde sig för att explodera för typ ingenting. O då kan jag inte göra så mycket, han måste få ut allt skrik o sen lugnar han sig. Försöker jag tala med honom eller ta honom i famnen blir det etter värre. O där stod sen tanterna (fyra tanter kring 60-års ålder) på rad o skakade på huvudet o sade med innanför-ring III:an-röst Nämen seeeee så hon låter pojken bete sig! Jag kunde inte hålla min stora mun så jag kontrade med att säga Det är fritt fram o komma o tysta honom, om ni kan, för jag kan inte. Tanterna blev en aning perplexa, för de trodde antagligen att vi inte kunde svenska eller att jag inte sku höra/svara på deras dumma kommentar. Nå jag fick honom tyst genom att säga med hög röst att nu lugnar du dig eller så kommer tanterna. Han tystnade direkt. Tanterna gick iväg. O vi gick o äta Daim-kaka. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar