Tack snälla för underbara o sporrande kommentarer Åkerhyddan o Fina Fisken!
Orsaken till varför jag skrev om det här är att jag i fler fall stött på dessa personer som tycker att vi "skämmer bort" våra barn då jag sover med dem. Vi har ett lite annorlunda arrangemang pga att min man sover jättedåligt. Jag sover på en madrass i ungarnas sovrum. Vi har prövat på att sonen får komma "på skarven" men min man sover efter det inte en blund. Jag som sku kunna sova genom tredje världskriget har inga problem. Så alltså jag sover med ungarna, på en madrass. Det har jag gjort nu i snart ett år. Men vi sover. Någorlunda hyggligt, enligt andras måttstock, urkasst...
Första gången jag fick ett riktigt uppmuntrande ord ang. vårt sovarrangemang var av ledande läkaren på barnpsyken då vi talade om hur vi sover. Vår son har sovit dåligt-urkasst i hela sitt 5-åriga liv, och som vi har kämpat o sökt hjälp till höger o vänster. Ganska tidigt "gav vi upp" och lät han sova med oss, och vi fick sova minst 6h/dygn. Med andra människors höjda ögonbryn som svar... Vi gav ju efter alltför lätt!? Så jag har lärt mig att försvara oss mot andras förståsigpåkommentarer. Men jag är urless på det. Varför kan folk bara inte låta andra leva sitt liv på sitt sätt?! Så då ledande psykiatern sa att det är ju bra att vi har hittat ett fungerande system, satt jag med munnen öppen o kippade efter luft.
Den här natten ville sonen somna bredvid mig igen. Det har pågått i nån vecka nu. Och det är klart han får, när han har somnat lägger jag honom i egen säng. Det blir lite trångt på vår 80 cm madrass. Inatt kröp han vid nåt tillfälle ner till mig och vi sov nära o svettigt. Men då jag har sömnens gåva gör det inget! Ganska mysigt tom... Men flera nätter på raken går inte, då ger min rygg vika då jag är tvungen att sova i så konstigt ställning.
Min stora kille som är så liten.
Jag sku skaffa en redig säng, gästsäng ka ju va bra att ha, åt gubben och sova i dubbelsängen med pojken... Har ju fördelen att 2 veckor av 4 få bre ut mig och då är vi ganska ofta 3 i sängen. Det enda jag funderar på nu är hur det ska gå med en baby i sängen då den blivande storebrodern snurrar som en propeller då han sover. Fast sen då vi flyttar kommer vi till en början att alla sova i samma rum så det kanske löser sig av sig själv...
SvaraRaderaVi har också använt olika egna lösningar på sovproblemet - främst för att vi föräldrar ska få sova och samla krafter. En period hade vi en extra skild säng i vårt dåvarande stora sovrum dit barnen fick komma på natten om de vaknade och inte kunde somna om. Och så hade vi det ett par år tills de hölls i sina egna sängar.
SvaraRaderaSen när de yngra barnen började komma till oss på nätterna så skaffade vi en säng till bredvid våra och då räckte utrymmet bra till; 240cm säng med extra dyna och täcke. Då måste jag offra mitt nattduksbord men det var det värt!
Lycka till med era egna sovarrangemang! Hälsningar från en 4-barns mamma
P.S. Så småningom börjar gullegrynen nog sova i sina egna sängar i alla fall, åtminstone före tonårstiden...